Nu är vi hemma och det har lagt sig. Han hostar lite fortfarande men inte alls lika som igår.
Välkommen till vår blogg! Här berättas om Jens och Annakarins resa till underbara Singapore för tre år sedan. Under dessa tre år har vi inte bara förlovat oss och gift oss utan också fått två underbara barn Meja och Winston. Här berättas om vår vardag och fest samt om våra resor och andra äventyr med två små barn. Välkomna!
Family time on Koh Hong
torsdag 7 november 2013
Krupp
Mitt i författandet av mitt långa blogginlägg (kommer därför senare) så var vi tvungna att rusa iväg till sjukhuset igår kväll. Winston hade svårigheter att andas och hostade. Det var väldigt tydliga tecken på krupp. Varken han eller Meja har haft det förut och det är väldigt olustigt att se och höra sitt barn så. Det ska ju inte vara farligt men fortfarande obehagligt. Vi fick snabb hjälp på Raffles Hospitals Emergency och fick snart behandling mot andnings svårigheterna. Winston blev sedan inlagd och fick oral steroid medicin. Jens åkte sent i natt hem för att vara hemma hos Meja när hon vaknade i morse och Winston och jag sov kvar på sjukhuset. När han började bli bättre kom den goa glada Winston fram och han blev snart alla sköterskornas favorit. Vi fick höra att en av nattsköterskorna inte hade velat gå hem i tid på grund av honom.
Nu är vi hemma och det har lagt sig. Han hostar lite fortfarande men inte alls lika som igår.
Nu är vi hemma och det har lagt sig. Han hostar lite fortfarande men inte alls lika som igår.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)

Oj, lilla gubben. Mellansyss hade krupp när hon var liten och Leopold hade "falsk krupp" eller nåt så det ligger väl i släkten ;O) Vilket fint kort på er 4, underbart. Puss på nosen från Moster
SvaraRadera