Natt 2 på Raffles

Vi fick åka in till sjukhuset igår morse igen. Natten till igår var hemsk men vi klarade oss igenom den. Vi fick en tid hos Winston (och Mejas) ordinarie läkare och det kändes väldigt bra att prata med henne. Rättare sagt så fick vi inte någon tid men de meddelade på telefon att de skulle pressa in oss mellan de bokade patienterna. Väntrummet är alltid väldigt hektiskt men så fort man kommer in till henne så försvinner all stress. Hon tar alltid god tid på sig och ser till att alla frågetecken blir uträtade. Efter behandling på kliniken så är han fortfarande inte bättre och han blir återigen inlagd. Tråkig start på helgen. Några som fick en bättre start på helgen var sjuksköterskorna på avdelningen. De visade stora glada miner när vi dök upp medWinston igen. 

Jens stannade sedan kvar med Winston och jag åkte hem till Meja. Vi åkte sedan och köpte en gåvagn till Winston så att han kunde få något roligt att leka med.

Meja tyckte att det var väldigt lustigt att Winston hade samma läkare som Meja. De busade väldigt bra (visserligen lite väl högljutt för att vara en sjukhus avdelning) och meja blev besviken att vi inte fick gå och bada i poolen utanför sjukhuset som vi ser från rummet. 

Natten har varit ok. Han hade sovit bättre om de inte hade kommit och tagit feber, kollat syreupptag, gett syrgas och mediciner stup i kvarten.  

Nu har läkaren gjort ronden och han får åka hem med ett gäng mediciner. Vad vi har förstått så är det vanligt att krupp återkommer om man väl fått det en gång. Vi får väl då säga att vi hoppas att det är över - för denna gång. 

 

 

Krupp

Mitt i författandet av mitt långa blogginlägg (kommer därför senare) så var vi tvungna att rusa iväg till sjukhuset igår kväll. Winston hade svårigheter att andas och hostade. Det var väldigt tydliga tecken på krupp. Varken han eller Meja har haft det förut och det är väldigt olustigt att se och höra sitt barn så. Det ska ju inte vara farligt men fortfarande obehagligt. Vi fick snabb hjälp på Raffles Hospitals Emergency och fick snart behandling mot andnings svårigheterna. Winston blev sedan inlagd och fick oral steroid medicin. Jens åkte sent i natt hem för att vara hemma hos Meja när hon vaknade i morse och Winston och jag sov kvar på sjukhuset. När han började bli bättre kom den goa glada Winston fram och han blev snart alla sköterskornas favorit. Vi fick höra att en av nattsköterskorna inte hade velat gå hem i tid på grund av honom.

Nu är vi hemma och det har lagt sig. Han hostar lite fortfarande men inte alls lika som igår.

Full aktivitet vid poolen

Det var poolhäng för fam Hobroh igår eftermiddag. Vårt condo är uppbyggt så att de flesta lägenheter har poolutsikt så efter några minuter vid poolen hade mejas två kompisar sett att vi var där och kom tågandes ner för att bada. Vi hade också med oss Mejas födelsedagspresent från grannen Fern. En "liten" flytsköldpadda. Snart var det tre familjer med sex barn nere i poolen och barnen hade en väldigt rolig stund. 

Otrevliga kulturella skillnader

Usch jag mår så dåligt! När Meja och jag kom hem i eftermiddags så åkte vi hiss med grannens barn, maid och morfar. De är singaporianer ska jag tillägga. Morfadern kom in i hissen med en trädpinne och var ilsken. Barnen sprang och gömde sig bakom maiden och bad att han inte skulle slå dem. Meja gömde sig i andra hörnet på hissen bakom mig medan morfadern viftade med pinnen. Jag var då helt förstummad och visste inte vad jag skulle säga. Jag försökte istället att prata med Meja så att hon inte skulle fokusera för mycket på situationen. När vi väl kom in kom talförmågan tillbaka och blodet började koka i mig. 

Vad de gör innanför deras fyra väggar har jag inget att säga till om även om jag såklart har starka åsikter men då något händer framför MINA barn så kan jag inte vara tyst. Efter ett peppande prat med Jens i Kina så beslutade jag mig för att jag ville prata med föräldrarna. Det är så mycket som jag skulle vilja "skaka rätt" i deras sätt att se på saker och ting så detta tillfälle kunde jag bara inte låta gå förbi. 

Jag gick ut, stängde dörren till mina barn och ringde på dörren. Jag fick tala med pappan och talade om för honom att jag förstod att det är kulturella skillnader i våra sätt att fostra barnen men att jag önskade att de kunde låta bli att hota med att slå dem då mina barn ser på. Tyvärr fick jag inte ur mig allt jag hade önskat då pappan ganska snart bara sa - jag förstår och jag ska tala med morfadern.  Det är många gånger som vi får stänga våra dörrar då föräldrarna skriker på barnen och de skriker tillbaka att de inte vill bli slagna. Jag är samtidigt så arg över situationen men också så ledsen för hur dessa två barn blir behandlade. 

Jag hoppas och tror att Meja inte blev påverkad av situationen. Jag önskar så att jag länge kan låta dem vara bekymmersfria och inte behöva få nys om den hemska verklighet som finns runtomkring dem.  

Återupptäckt succé

Ni som har följt bloggen länge kanske kommet ihåg att Meja och jag var väldigt mycket på ett playhouse som heter Royce. Royce är ett väldigt unikt playhouse som förutom bollhav, rutschkanor och gungor även har ALLA leksaker ett barn kan tänka sig. För alla åldrar och tyck och smak. Vi har inte varit där på säkert ett och ett halvt år. Tror att både Meja och jag tröttnade.

 Igår så hoppade vi på tunnelbanan och tog oss återigen till Royce för att prova på en gammal vän. Meja var lyrisk och ville prova allt och gjorde ett bra försök att hinna med det också. Winston var minst lika glad och lekte intensivt han också. Vi hade också sällskap av Sara och hennes Alma som är i Winstons ålder. Vi träffade också en kvinna med sin son som jag träffade när Meja var nyfödd.  Hon blev väldigt förvånad att se Meja så stor. Tiden går väldigt fort... Så roligt att se att både Meja och Winston kunde leka så bra på samma ställe. Meja lekte visserligen med grejerna medan Einston bet eller bankade med dem ;) 

Detta kommer bli en stående aktivitet ett tag framöver igen. 

Födelsedagen!

Måste ju också redogöra för den stora dagen också. Då söndagen (dagen innan) hade varit en otroligt intensiv dag så var humöret inte på topp. Hon var vaken till tio på kvällen innan och var otroligt svårväckt på morgonen. Videon som vi filmade med sång och cupcake på sängen blev inte så lyckad då hon inte ville vakna :)

Efter lite lirkningar blev humöret bättre och vi tågade iväg till skolan. Både Jens och jag var med Meja till skolan på morgonen då vi hade med oss cupcakes till alla barnen. Hela klassen sjöng för Meja och hon delade sedan ut cupcakes till alla sina klasskompisar. Mejas bästa kompisar Sophie och Cally fick sina cupcakes först. Väldigt roligt att se Meja i sin skola med sina kompisar även om det bara var för en kort stund. Meja verkar trivas väldigt bra i skolan och vi är så glada att vi bytte skola för henne.

Efter skolan kom vår fina vän Anna på besök med en fantastisk present. En glassmaskin för Playdoh. Meja började genast att göra glass med sprinkles på. Eftermiddagen avslutades med att Romilly och hennes tre pojkar kom på besök. Owen är bara månader yngre än Meja och tvilingarna Jasper och Flynn är drygt en månad yngre än Winston. Behöver jag nämna att det var en hektisk eftermiddag?

Jens kom sedan hem senare på kvällen och då öppnade hon sina presenter från oss samt presenter som hon hade fått skickat till sig från farmor och farfar och mormor och morfar. Under dagen fick vi också till Skypesamtal med dem och öppnade några av presenterna medan de fick se på.

Meja somnade tidigt på kvällen och även om kalaset var den stora högpunkten för firandet så tror jag att hon ändå är nöjd med sin födelsedag. Nu vilar vi från firande i ett par månader till Winston fyller ett...

En väldigt trött och nyvaken treåring

Meja och Cally väntar på vattenflaskorna som delas ut 

Sophie, Meja och Cally. De sitter på sina bestämda platser. Väldigt roligt att hon får sitta bredvid sina kompisar

Hela klassen

Alla vill gratta Meja

Pappa får också smaka lite av cupcaken

Tårtan räckte till födelsedagen också. Några av Mimmi cupcaken blev över även efter födelsedagen så Richel delade med sig av dem till andra maids på condot. De var mycket populära! :)

Pakethögen

Favorit tv figuren Peppa Pig öron

Precis så här ska man bära en prinsesstiara! 

Ballongregn!

Kvällsaktiviteter

Winston somnade på 10 minuter ikväll i sin egna säng. Det går åt rätt håll. Ska bli spännande och se om det har mån påverkan på hans längd på sömnintrrvallerna. I natt var det ca 2 h mellan skriken. Det ser jag som en bra natt... 

Nu är det strax dags för Mejas nattning och hon har precis gjort pappa fin i håret lagom till sängdags. 

Blir jag fin Meja,frågar Jens? Not yet! Svarar Meja. 

Borsten fastnade visst lite. Bara att dra! Ajajaj! 

Pyjamasdags. Meja är lite otraditionel när det gäller pyjamas. Det kan inte vara vilken pyjamas som helst. Just nu är vi inne i en fas där hon ska ha klänning som kan snurra, leggings, trosor och strumpor och vi har inget att säga till om. 

God natt!