barnvagn

NU äntligen har vi beställt vår barnvagn. Som en del vet har jag varit väldigt aktiv i mitt barnvagnsletande och jag har nog tittat på varenda en och till slut hittade vi den som vi vill ha. Problemet är bara att den inte finns i Singapore ännu... Den finns i Sverige men är ganska dyr där. Lösningen på vårt problem blev då att beställa den från ett annat land - USA. Jag ringde igår till ett företag som erbjuder sig att skicka den till Singapore för 80 us dollar (vilket är otroligt billigt) Vi beställde barnvagn, liggdel, adapter till bilbarnstol, regnskydd, solskydd och en extraficka för mobil, vatttenflaska etc. Allt gick på 6300kr inkl frakt. I Sverige kostar bara barnvagnen ca 6500kr. Det kan vara något att tänka på om det finns några där ute som är i barnvagnsköpartankar :) Vagnen köptes via en hemsida som heter www.babymoosekids.com och vagnen är en Baby Jogger City Select. De påstår att den ska komma fram på lördag så det ska bli väldigt spännande att se om den kommer då! Jag är otroligt förväntansfull i alla fall :)

Baby Jogger: strollers and jogging strollers from baby jogger.

föräldrakurs

Igår var vi då på vårt första föräldrakurs tillfälle. Det var ca 8 par där som skulle ha barn runt samma tid som oss. Vet inte riktigt om det är några som vi kommer att umgås med i framtiden men de verkade väl trevliga.

Första tillfället handlade om förlossningens olika faser och vad man kan göra för att underlätta samtliga faser. Som jag skrev i förra inlägget så insåg jag i söndags att det faktiskt börjar närma sig. Igår gick det upp för Jens. Vi fick berättat om hur vi vet att vi faktiskt har riktiga värkar och inte bara "övningsvärkar", vad man kan göra hemma för att det ska vara så behagligt som möjligt och sen fick vi demonstrerat hur en docka kunde komma ut ur livmodern. Det var en stoor docka...

Kursen blir bra! Vi känner att vi lär oss en hel del och vi blir också mentalt förberedda på vad som faktiskt ska hända inom en snar framtid.

Efteråt fick vi vår belöning! Vi åt på Chilis, en av mina favoritrestauranger från tiden i USA. Det var jättegott. Jens beställde ribs vilket brukar vara ett misslyckande då han aldrig är helt nöjd men denna gång var han också nöjd :)

Vad en svensk blivande småbarnsfamilj gör en söndag...

...är att besöka IKEA såklart. Jag vet inte hr många gravida kvinnor som jag har sett på IKEA förut. Alla blivande föräldrar som går runt och plockar möbler för det blivande barnet. Idag var det vår tur.

Vi var på IKEA strax efter 10 då de öppnade för att slippa värsta köerna. Med en låång lista tågade vi in och plockade på oss allt ifrån Spjälsäng, skötbord, byrå, matta till hennes rum, madrass, kudde, täcke till kräkhandukar och gossedjur. Jag hade varit förutseende och lagt i öronproppar i min handväska till Jens vilket behövdes då barnavdelningen på IKEA är proppfullt av barn som leker med alla leksaker och hoppar i alla sängar och har en förmåga att skrika konstant.

Vi beställde hemkörning på alla möbler och de kommer att köra hem allt och sätta ihop det på onsdag eftermiddag. Ska bli så spännande att se hur allt kommer att se ut. Det var en liten sten som släppte för mig och jag börjar känna mig lite mer redo. Jag kände ett lyckorus när jag plockade upp alla hennes grejer på kassabandet och jag antar att det är graviditetshormonerna som spökar men jag fick behärska mig för att inte börja gråta. :)

Vi hann också med varsin korv och om inte kön hade varit så lång så hade vi kommit hem med ballerinakex, polarbröd, kanelbullar, hushållsost och Mariestadsöl. Får ta det nästa gång då badbaljor och lakarn till sängen var slut.

Nu ska vi strax åka iväg och se Inception på bio. Vi ska äta middag på bion denna gång så vi får se hur maten på Goldclass är. Berättar om det imorgon!

Semersterliv

Jens ville att vi skulle göra något roligt i helgen vilket vi gjorde igår. Det var fantastiskt fint väder så vi bestämde oss för att åka ut till Sentosa. Det var fantastiskt skönt väder och vi låg där ute hela dagen. Andra expats och Singaporeaner anser inte att Sentosa är något speciellt men vi tycker att det är en oas för oss. Efter en lång vecka på jobbet kan Jens känna som att han är på semester en dag. Stället vi var på är helt underbart. Det ligger precis vid stranden och har massa solstolar och solsängar som man får använda bara man köper något i baren. Baren är delvis poolbar med pallar i poolen och delvis en vanlig bar. Man kan också beställa mat vid solstolarna eller inne på restaurangen.

Vi träffade också en engelsk tjej och hennes mamma som kom fram till mig i poolen. Tjejen hade precis flyttat till Singapore och mamman var med och "installerade" dottern. De var jättetrevliga och vi bestämde att jag och dottern, Helen, skulle träffas och äta lunch i veckan. Mamman verkade lite orolig och bad mig ta hand om henne. :) De hade tagit sig till Sentosa på "turistsättet" vilket innebär att man åker linbana över vattnet och till ön. De var inte överförtjusta i höjden och tänkte ta sig tillbaka till stan med tåget istället. De erbjöd oss istället biljetten tillbaka. Vi hade inte provat linbanan innan och tog tacksamt emot biljetterna. Jag är ju ganska höjdrädd men trodde inte att det skulle vara nåt problem då man satt inne i stora korgar. Trodde jag. Det var glas runt hela korgarna och det fanns även luckor i glasrutorna som var utan glas. Korgen var inte större än att 4 personer fick plats i den så det var ganska läskigt. Bortsett från detta så hade vi en fantastisk utsikt över Singapore, Sentosa och även några Indonesiska öar.

Efter en stunds vila hemma bestämmer vi oss för att gå ut och äta i ett närliggande restaurangområde. Vi ringer till Adam och han vill också följa med. Han påstår sig vara klar en halvtimma senare men vi hade tänkt lyssna på ett Anthony Robbins avsnitt som varar 45 min så vi bestämmer att han ska komma förbi oss en timma senare. En timma blir dock 2 timmar då vi på varsitt håll drar ut på tiden. Tillslut kommer han förbi och vi åker vidare till en italiensk restaurang. Väl där tittar han på klockan och inser hur sent det blev. Han skulle tydligen möta sin släkting på flygplatsen vid 10 och han var helt inställd på att klockan var 9 men den var kvart i 10...Adam som inte heller hade ätit middag fick slänga i sig sin mat och sen blev Jens och jag kvar och åt vår mat. Vi har nu kommit på att vi inte ska äta italienskt på ett tag nu eftersom att Jens inte har någon vidare tur med sin mat. Hans parmaskinkapasta var seg och han kunde inte ens tugga i sig skinkan så han lämnade tillbaka maten. Jag hade beställt in en vongolepasta som var fantastisk och jag var som vanligt nöjd. Vi avslutade middagen dock med en tiramisu som var helt ok.

Vi är lyckligt lottade som kan få njuta av såna här dagar som mest liknar semester på en vanlig helgdag.

Dagens bekännelse...

Jag ska helt enkelt säga som det är... jag gillar inte att vara gravid! Jag har lovat att inte ge ut en bok i att vara gravid eftersom att det antagligen skulle innebära att det inte blev några mer barn men jag antar att det inte innefattar att skriva om det i bloggen ;) Så om det är någon därute som är lite skeptiskt till att bli gravid läs inte detta inlägg. Vänta till i oktober så får ni en antagligen mycket positivare bild av graviditeten när jag inser att det är värt det när jag har fått ut henne.

Jag har nog levt i en fantasivärld där jag ser massa gravida kvinnor som ser så harmoniska ut och har ett lyster omkring sig. Jag har naturligtvis vetat om att man mår illa i början och att man är trött. Tröttheten i början är inget man kan beskriva. Det är en trötthet som innebär att man bara vill sova från det att man vaknar till att man somnar på kvällen. För min del blev det tyvärr sent då jag, när jag väl fick sova, inte alls kunde göra det...

Jag vet inte om det berodde på tröttheten, saknaden av Jens eller graviditeten men oj vad jag grät under denna period. Det var säkert något varje dag som gjorde mig ledsen. Kunde vara något på tv, att jag tappat något eller absolut ingenting som gjorde att jag började storgråta.

Tydligen kan man utveckla cystor kring livmodern som i ovanliga fall kan brista. Brister dessa gör det otroligt ont. Jag fick graviditetscystor som också sprack. Första gången som detta hände var den 29e januari och jag trodde att jag hade fått ett missfall. Jag minns hur jag står hos en kund och gör en inventering. Det var en inrednings och smyckesbutik på inne på Stureplan och jag försöker hålla masken över min smärta. Jag hoppas att inventeringen kan gå fort men de har så mycket frågor och inget stämmer så det drar ut på tiden. Tack för den förelsedagspresenten tänkte jag men det gick över.

Jag ska erkänna att jag inte har mått speciellt illa. Jag har under denna tid kräkts en gång (om man bortser från min matförgiftning) och endast mått lite småilla hela tiden. Tack Coca Cola för det enda botemedlet för illamåendet!

Efter 13-14 veckor avtar tröttheten helt mirakulöst. Jag kommer ihåg att jag var i Oslo med mina gamla klasskompisar från universitetet och jag kunde helt plötsligt vara med hela kvällarna (jag gick visseligen inte med ut på kvällen men då var klockan nästan 1.) Jag vet att jag var orolig för att klara av hela helgen med aktiviteter på dagarna och sena kvällar men det gick bra och kul hade jag! :)

Strax innan jag åkte till Singapore mår jag bra! magen är inte speciellt stor och tung. Jag kan röra mig fritt och illamåendet och tröttheten är som bortblåst. Det är nästan så att man inte känner sig gravid. Gråtatackerna minskade också drastiskt även om de fortfarande förekom. Detta fortsatte en bra bit in i tiden här i Singapore.

Efter ett tag började ryggen och ena höften göra sig påmind. Jag märkte ett tydligt mönster att jag fick ont i ryggen när jag inte kunde luta mig bakåt och om jag exempelvis satt på en pall för länge. Hade jag bara ryggstöd så gick det bra. Nu har det gått så långt att det inte räcker med ett vanligt ryggstöd. Helst vill jag ligga ner på sidan för det gör minst ont eller om jag lägger en kudde i svanken så kan det gå bra ett längre tag. Mirakelkuren som jag har upptäckt nu är att simma några längder i poolen och sedan ligga i vår jaccuzzi här nere. Jag har inte på bubblorna eftersom att jag har hört att hon kan få hörselproblem av det men att bara få flyta och slippa tyngden på ryggen är underbart.

Gallsten är ju tydligen en annan vanlig åkomma vid graviditeten. Är inte alls skönt och inget jag rekommenderar alls. Jag tror att det värsta är över och jag åt till och med ett ägg igår utan problem :)

Mardrömmar är också vanligt. Jens sa åt mig att skriva ner mina drömmar för de var så otroligt roliga även om de för stunden är mardrömmar. Den enda jag kommer ihåg nu är att Julie och Adam våra vänner här blev krympta och sedan inbakade i en kaka som ett monster försökte äta upp. Jens skrattade så att han grät på morgonen. Nu har drömmarna om förlossningen börjat. Den första jag hade var att hon kom ut som en tvååring som kröp... jag tror faktiskt att man behöver den första tiden med ett mer eller mindre orörligt barn som man kan öva byta blöja på och bära tills att hon växer och inte alls sitter still när man ska göra allt.

Nu sitter jag och försöker komma på fler saker och har svårt med det pga minnet...jo just det...minnet är ju en sak som man total tappar. Jag vet inte hur många gånger jag har sagt att ååh, det skulle jag ju göra idag, glömde visst bort det. Så fruktansvärt irriterande. Det är tyvärr inte bara minnet som blir dåligt utan man blir rent sagt dum i huvudet också. Jag fattar ingenting när Jens eller någon annan förklarar något och huvudräkning är inget vi ska gå in på. (Jag var visserligen ingen stjärna på det innan men nu...) Det känns ibland som Jens stackarn har fått en dum blondin på halsen. Men han bara ler och säger att jag är söt :)

Anledningen till detta inlägg är gårdagskvällen. Jag ska gå och lägga mig och håller på att smörja in i princip hela mig med en olja som ska förhindra bristningar. Vilket inte helt har hjälpt då de har börjat dyka upp...I spegeln ser jag bara en otroligt uppblåst person med jättemage och en del strimmor som syns... I och med denna syn börjar jag storgråta och tycker att livet är pest. Jens försöker som vanligt att trösta men tårarna slutar inte. Mitt i allt inser jag att jag har börjat blöda näsblod igen(också vanligt när man är gravid) och då blir jag bara ännu argare. Ska man inte ens få gråta ifred... Tydligen är det vanligt att tröttheten och gråtattackerna blir vanligare i tredje trimestern som jag är inne i nu så jag är helt normal. Ryggen gör ont och jag försöker hitta en bra position att sova på. Jag vrider och vänder på mig och flyttar kuddar upp och ner och helt plötsligt hör jag ett pang. Det är mitt vattenglas som har vält med vatten i. Vatten överallt och det är bara att börja torka. Jens som egentligen är jättetrött hoppar upp och torkar upp allt vatten. Under natten går jag som vanligt upp på toa minst en gång och vaknar ett antal gånger till och vänder på mig. En gång vaknar jag av att örat gör ont för att jag har legat på samma sida för länge och örat har varit vikt. Bara att vända på sig. 2 gånger vaknar jag av kramp i vaden och när jag bänder tillbaka den så får jag kramp i framsidan av benet istället. Jag både dricker mjölk och äter kalciumtabletter men det hjälper inte. När Jens väcker mig och säger att han ska gå till jobbet får jag den vanliga pussen och en kram som måste avbrytas för att bända bort ytterligare en kramp så säger han "du har det inte lätt nu" Nä-ä, jag har det inte lätt, han har rätt. ;) Jag kommer nog att längta efter att hon kommer så att jag kommer sluta vara gravid. Nu är det 10 veckor kvar så jag är inte riktigt där ännu. Kan bero på att vi inte ännu har köpt något till henne (förutom kläder) och att vi innan dess ska ut och resa.

Jag har som sagt säkert glömt massa åkommor som jag har haft under tidens gång men det är kanske därför som man har denna glömska så att man ska glömma bort hur det är att vara gravid. Jag måste ju också säga att det finns massa fördelar med graviditeten också. Det är väldigt mysigt när jag känner henne sparka och det är så härligt när Jens ligger och pratar med magen och lyssnar på hennes rörelser. Igår kväll blev han visserligen sparkad i ansiktet men jag tror att han gillade det :) Singapore är faktiskt ett bra land att vara gravid i. I och med att de är så försiktiga med vad man får och inte får göra så är alla runt omkring väldigt omtänksamma och jag behöver exempelvis aldrig stå på bussen eller tunnelbanan. Jag fick till ock med gå före i taxikön igår och vid ombordstigningen på planet fick jag gå i prioritetskön för att slippa stå. Jag tror inte att detta hade hänt i Sverige. Korrigera mig gärna om jag har fel!

Just nu mår jag ganska bra. Jag halvligger i soffan och har inte ont. Ska snart ut och lägga mig vid poolen och simma lite.

Jag är egentligen inte så negativ som detta inlägg antyder men ibland är det skönt att få klaga lite :)

lugn helg

Helgen som varit har varit mycket lugn. Vi började helgen med att gå ut och äta med en kompis till Jens, Pilo och hans Kanadensiska kompis Matthew. Vi skulle planera söndagen då vi bestämt oss för att spela golf i Malaysia. Middagen var jättetrevlig och vi åt god mat. Jag tog ut svängarna och testade magen med att äta en hamburgare och klyftpotatis och det gick bra! Det värsta med gallstenen är nog över för den här gången. Jens och jag åkte hem efter middagen och de två andra killarna åkte in till stan och gick vidare. Det där livet är förbi för ett tag framöver...

Lördagen passerade vi lugnt förbi genom att göra...ingenting. Vi satt ute vid poolen lite och simmade en hel del. Jag har slutat att göra bröstsimmtag med benen då jag får ont i höfterna av att göra det så jag gör crawlsimmtag med benen istället så jag ser nog ganska rolig ut :) Vi lyssnade också på ett Anthony Robbinsavsnitt ute på balkongen. Vi har varit dåliga på att använda balkongen men jag ska försöka komma ihåg det mer för det är otroligt mysigt därute.

Det var jätteskönt att inte göra någonting och vara ordentligt utvilade eftersom att jag ställde klockan på 5:30 på söndagen och vi blev hämtade av Pilo för att åka iväg och spela golf. Matthew hade tydligen blivit magsjuk och kunde inte följa med. Han var säkert bara morgontrött ;) Vi tre åker iväg och krossar Malaysiska gränsen en knapp timma senare och är ute på banan och spelar strax efter 8 på morgonen. Banan är jättefin och vädret är strålande. Inte ett moln på himlen och så tidigt på morgonen är det alldeles lugnt och stilla. Det dröjer dock inte länge förrän solen börjar värma och det blir fruktansvärt varmt. Golfen går bra. Jens spelar fantastisk golf och gör en birdie. Han är mycket nöjd över detta då jag var först att göra birdie i Singapore. Jag gör dock par före honom (innan hans birdie) och det får han höra, hihi. Jag får lite ont i höften mot slutet av rundan och blir lite feg för att det ska göra ont men det går bra ändå. Jag skrapar ihop ca 30 poäng ändå.

Söndagskvällen spenderas på ungefär samma sätt som lördagen då vi är otroligt trötta från golfen.

Fixardag

Idag har vi grejat med massa saker. Jag försökte ändra vårt telefonabonnemang så att vi kan ringa internationella samtal från hemtelefonen. Det gick sisådär... Jag vet att man inte har några rättigheter som sambo så jag säger hela tiden att jag är Jens fru när jag pratar med någon. Detta gjorde jag även denna gång men det fick inte. Jag talade om för kvinnan i telefonen att jag var Jens fru och att jag ville ändra på abonnemanget. Spelade inte nån roll utan Jens var tvungen att ringa in...ofta är Singapore otroligt fyrkantigt och inget annorlunda går att göra. Jens måste därför ringa på jobbtid (de har bara öppet på kontorstid) och meddela att han vill ändra abonnemanget...suck

Ikväll har Jens klippt sig och han är jättefin :) Vi har storhandlat så att vi slipper göra det på helgen.

Dagens roliga nyhet är att vi har bokat resa till Langkawi i Malaysia. Vi åker den 9e augusti och kommer hem den 15e. Ska bli så skönt! Det blir nog vår sista resa då jag kommer att vara i 32a veckan så vi får hoppas att hon inte kommer föör tidigt. :)

Nu är det natti natti!