Family time on Koh Hong
torsdag 1 juli 2010
vid liv
Det har varit dåligt uppdaterande på bloggen den senaste tiden...mycket dåligt. Livet som expatfru är mycket stressande och det finns alltid nåt att göra ;) Vi har köpt en ny kamera och jag försöker mig på att lära mig hur man lägger över bilderna. Det är flera inlägg på väg så snart jag lär mig :) Vill ända bara meddela att vi är vid liv och att allt är bra med oss!
söndag 20 juni 2010
Baby shower + taxiresa
Igår var Julie och jag på en baby shower som anordnades av en av de blivande mammorna som vi har träffat här. Den skulle hållas på ett babycenter på ett shoppingcenter lite norr om city. Jag skulle hämta upp Julie med taxi på väg dit och så skulle vi åka ihop. Taxiresan börjar bra med att jag talar om för chauffören vart jag ska någon stans. Han nickar och säger yes yes och repeterar vad jag tycker är gatan jag har sagt. Visar sig inte alls vara gatan utan något helt annat... han åker då förbi Julies hus på motorvägen och innan jag hinner uppfatta detta har vi åkt en bra bit bort. På den rätta vägen till Julie vill han till ytterligare ett ställe och då blir jag galen. Han har verkligen inte alls koll. Det slutar med att jag kommer till Julie ungefär vid tidpunkten då vi borde varit framme på centret. Jag väljer att byta taxi hos Julie och vi hoppar in i en ny. Vi hinner bara åka 5 minuter innan vi fastnar i en trafikstockning. Det är tydligen flera gator som är avstängda. De har en övningsparad för nationaldagen. Lite förvånande tycker vi att det är då nationaldagen är den 9e augusti! Det visar sig att det kommer att vara övningar för nationaldagen VARJE lördag fram till den faktiska dagen och flera gator kommer att vara avstängda under större delen av lördagarna! Vi tror ju inte att det är sant men vi får det konfirmerat även av taxichauffören på vägen hem...suck. Vi kommer tillslut fram 1 timma försent och jag har då suttit i taxi i en och en halv timma...
Baby showern är i princip att vi sitter och fikar i ett stort rum med 8 andra tjejer. Inget anordnat och det känns otroligt onödigt att vi åkte iväg.
Baby showern är i princip att vi sitter och fikar i ett stort rum med 8 andra tjejer. Inget anordnat och det känns otroligt onödigt att vi åkte iväg.
Restaurangbesök
Torsdagen spenderades med Julie och Adam. Vi skulle äta lunch ihop men sedan fastnade jag med dem resten av dagen. Vi bestämmer oss för att möta upp Jens när han slutade jobbet för att äta middag ihop. Jag har hittat en ny blogg där en tjej går på olika restauranger och sedan bloggar om dem. Bland annat hade hon ätit på en restaurang som ligger på 5 minuters gångavstånd från vår lägenhet och som verkar ha bra och billig västerländsk mat. Vi bestämmer oss för att åka dit och möter upp Jens på restaurangen. Vi får plats ute på uteserveringen och stället verkar bra. Ser mer ut som ett trendigt cafe med lite New York stil. So far so good!
Jens och Adam beställer in varsin baby back ribs och Julie och jag varsin hamburgare. Vi beställer också in en grekisk sallad som vi alla delar på. Fetaosten är pastöriserad och Julie och jag kan njuta av en mycket god sallad. HÄR slutar allt bra!
Vi har lärt oss att man i singapore MÅSTE tala om för restaurangpersonalen att man vill ha maten serverad samtidigt annars kan det hända att man får in maten vid lite olika tillfällen och det är inte jättemysigt att sitta och titta på den andra som äter. De har kulturen att man får in en rätt och så delar man på den och sedan får man in ytterligare en osv. Funkar inte jättebra om man beställer en hamburgare eller dyligt.
Jens får in sin mat först och väntar en stund på resten av maten. Det kommer ingen. Vi frågar då om det dröjer länge innan vår mat kommer. De ska återkomma. Ingen mat kommer. Efter en stund återkommer de och säger att den är på väg. Vi får då dra den vanliga förklaringen att det inte är acceptabelt att en person får sin mat medan resten av bordet får vänta. De säger så sitt vanliga "so sorry". När Jens har ätit halva sin rätt får Adam in sin mat. Det roliga är ju att han har beställt samma mat som Jens och man tycker ju då att åtminstone den maten borde komma samtidigt...eller? Deras mat är dock helt ok, ingen smaksensation men funkar.
Så då sitter då de två killarna och äter sin mat medan vi två gravida tjejer som är vrålhungliga inte får någon mat. Jens har för länge sedan ätit upp sin mat då Julie får in sin. 3 av 4 låter ju bra eller? Julie tar en tugga på sin klyftpotatis. Den är kall. Vi skickar då efter servitören igen och hon skickar tillbaka sin mat. Vi får ytterligare ett "so sorry" Samma sak här är att jag har beställt samma mat som Julie och borde få min mat ganska samtidigt tycker man. Nope! Juli får efter några minuter in sin mat igen och potatisen är varm. Bra. Servitören håller även i min mat men efter att ha gett Julie sin tallrik försvinner han snabbt och ger den hamburgaren till en person vid bordet brevid! Det visar sig att det inte alls var min mat utan en annan person som också hade beställt hamburgare...kocken gör alltså inte klart ett bort i taget...Vi klagar igen och jag poängterar att jag är otroligt hungrig och det har gått en bra stund sedan både Jens och Adam ätit klart vid det här laget. Ytterligare ett "so sorry" men med tillägget att jag får in lite potatis med dipp så länge. Juli smakar nu på sin hamburgare och hon har beställt en "medium well" hamburgare och när hon skär igenom den är en alldeles blodig och kall i mitten. Som gravid ska man inte äta något som är rått då det är större risk att man får i sig farliga bakterier som kan skada fostret. Adam ilsknar då till och tar med sig tallriken i i köket och pratar med kocken. Han talar om att köttet inte är i närheten av medium rare då det är rått och att det definitivt inte är i närheten av medium well som Julie faktiskt beställt. Han förklarar att både hon och jag är gravid och att detta är som att ge oss gift :) Ytterligare ett "so sorry" och kommentaren att det är "on the house" vid det här laget. Vilket vi ändå hade krävt! Julie får sedan in sin hamburgare en tredje gång och nu är hennes bra. Fortfarande inget tecken på att min kommer. Hon hinner äta upp halva sin och jag hinner äta upp min klyftpotatis för länge sedan när jag äntligen får in min mat. Potatisen är varm och allt verkar bra! Jag har beställt en mediut rare hamburgare men när jag skär igenom den är den helt genomstekt. Jag mår nästan illa av hunger vid det här laget och orkar inte skicka efter en ny vilket säkert skulle inneburit ytterligare 20 minuter. Jag tuggar mig igenom den torraste hamburgaren jag någonsin har ätit och jag blir åtminstone mätt. :(
Vår ilska har vid det här laget gått över till skrattattacker och vi ser hela kvällen som ett ironiskt misslyckande!
När vi alla har ätit upp får vi in 4 glas vatten och en efterrätt som också är on the house. Servitörer säger till Julie att hon som är gravid inte fick kallt vatten då det är dåligt för fostret. Hon tackar och tycker att det är jättebra. Dock var hon den enda som fick varmt vatten medan Jens, Adam och JAG fick vatten med is i...Att tillägga är att Julie är i 15e veckan och det är inte alls en självklarhet ännu att hon är gravid. Jag som nu varit tjock från början är nu ganska stor och det är utan tvekan en gravidmage jag har och inte en tjockmage. Nu brister det för både mig och Julie och vi skrattar så vi gråter. Jens har fått höra detta ett par gånger för mig när han har sagt att jag inte får göra något. Jag säger bara att nä, jag är inte gravid. Det är Julie som är det. ;)
Vi äter upp efterrätten som faktiskt är otroligt god och sedan får vi in notan. Vi behöver bara betala för hälften av drickan och inte för min och Julies mat. Servitören hoppas att vi ändå kommer att komma tillbaka då de erkänner att kvällen inte varit speciellt bra.
Har en känsla av att detta inte är den sista dåliga restaurangupplevelsen vi kommer att ha i detta landet. Däremot hoppas vi att detta kommer att vara den värsta ett tag framöver!
Jens och Adam beställer in varsin baby back ribs och Julie och jag varsin hamburgare. Vi beställer också in en grekisk sallad som vi alla delar på. Fetaosten är pastöriserad och Julie och jag kan njuta av en mycket god sallad. HÄR slutar allt bra!
Vi har lärt oss att man i singapore MÅSTE tala om för restaurangpersonalen att man vill ha maten serverad samtidigt annars kan det hända att man får in maten vid lite olika tillfällen och det är inte jättemysigt att sitta och titta på den andra som äter. De har kulturen att man får in en rätt och så delar man på den och sedan får man in ytterligare en osv. Funkar inte jättebra om man beställer en hamburgare eller dyligt.
Jens får in sin mat först och väntar en stund på resten av maten. Det kommer ingen. Vi frågar då om det dröjer länge innan vår mat kommer. De ska återkomma. Ingen mat kommer. Efter en stund återkommer de och säger att den är på väg. Vi får då dra den vanliga förklaringen att det inte är acceptabelt att en person får sin mat medan resten av bordet får vänta. De säger så sitt vanliga "so sorry". När Jens har ätit halva sin rätt får Adam in sin mat. Det roliga är ju att han har beställt samma mat som Jens och man tycker ju då att åtminstone den maten borde komma samtidigt...eller? Deras mat är dock helt ok, ingen smaksensation men funkar.
Så då sitter då de två killarna och äter sin mat medan vi två gravida tjejer som är vrålhungliga inte får någon mat. Jens har för länge sedan ätit upp sin mat då Julie får in sin. 3 av 4 låter ju bra eller? Julie tar en tugga på sin klyftpotatis. Den är kall. Vi skickar då efter servitören igen och hon skickar tillbaka sin mat. Vi får ytterligare ett "so sorry" Samma sak här är att jag har beställt samma mat som Julie och borde få min mat ganska samtidigt tycker man. Nope! Juli får efter några minuter in sin mat igen och potatisen är varm. Bra. Servitören håller även i min mat men efter att ha gett Julie sin tallrik försvinner han snabbt och ger den hamburgaren till en person vid bordet brevid! Det visar sig att det inte alls var min mat utan en annan person som också hade beställt hamburgare...kocken gör alltså inte klart ett bort i taget...Vi klagar igen och jag poängterar att jag är otroligt hungrig och det har gått en bra stund sedan både Jens och Adam ätit klart vid det här laget. Ytterligare ett "so sorry" men med tillägget att jag får in lite potatis med dipp så länge. Juli smakar nu på sin hamburgare och hon har beställt en "medium well" hamburgare och när hon skär igenom den är en alldeles blodig och kall i mitten. Som gravid ska man inte äta något som är rått då det är större risk att man får i sig farliga bakterier som kan skada fostret. Adam ilsknar då till och tar med sig tallriken i i köket och pratar med kocken. Han talar om att köttet inte är i närheten av medium rare då det är rått och att det definitivt inte är i närheten av medium well som Julie faktiskt beställt. Han förklarar att både hon och jag är gravid och att detta är som att ge oss gift :) Ytterligare ett "so sorry" och kommentaren att det är "on the house" vid det här laget. Vilket vi ändå hade krävt! Julie får sedan in sin hamburgare en tredje gång och nu är hennes bra. Fortfarande inget tecken på att min kommer. Hon hinner äta upp halva sin och jag hinner äta upp min klyftpotatis för länge sedan när jag äntligen får in min mat. Potatisen är varm och allt verkar bra! Jag har beställt en mediut rare hamburgare men när jag skär igenom den är den helt genomstekt. Jag mår nästan illa av hunger vid det här laget och orkar inte skicka efter en ny vilket säkert skulle inneburit ytterligare 20 minuter. Jag tuggar mig igenom den torraste hamburgaren jag någonsin har ätit och jag blir åtminstone mätt. :(
Vår ilska har vid det här laget gått över till skrattattacker och vi ser hela kvällen som ett ironiskt misslyckande!
När vi alla har ätit upp får vi in 4 glas vatten och en efterrätt som också är on the house. Servitörer säger till Julie att hon som är gravid inte fick kallt vatten då det är dåligt för fostret. Hon tackar och tycker att det är jättebra. Dock var hon den enda som fick varmt vatten medan Jens, Adam och JAG fick vatten med is i...Att tillägga är att Julie är i 15e veckan och det är inte alls en självklarhet ännu att hon är gravid. Jag som nu varit tjock från början är nu ganska stor och det är utan tvekan en gravidmage jag har och inte en tjockmage. Nu brister det för både mig och Julie och vi skrattar så vi gråter. Jens har fått höra detta ett par gånger för mig när han har sagt att jag inte får göra något. Jag säger bara att nä, jag är inte gravid. Det är Julie som är det. ;)
Vi äter upp efterrätten som faktiskt är otroligt god och sedan får vi in notan. Vi behöver bara betala för hälften av drickan och inte för min och Julies mat. Servitören hoppas att vi ändå kommer att komma tillbaka då de erkänner att kvällen inte varit speciellt bra.
Har en känsla av att detta inte är den sista dåliga restaurangupplevelsen vi kommer att ha i detta landet. Däremot hoppas vi att detta kommer att vara den värsta ett tag framöver!
onsdag 16 juni 2010
Regn regn regn 2
Jag var iväg idag och skulle fika med några tjejer inne i stan. Bussen tar otroligt lång tid på grund av att det vräker ner regn. När vi kommer fram till sista tunnelbanestoppet vräker det in regn INNE i tunnelbanestationen. Väl ute har det blivit en sjö på gatan som vi ska gå över. Jag har flippflopp på mig som jag inte är så rädd över så det är bara att vada över övergångsstället. Skillnaden mellan svenskt regn och Singapore regn är att det regnar varmt vatten och luften är fortfarande varm. Det var 13 personer anmälda till fikat men när vi kommer dit är det 4 personer där(jag är ca en halvtimma sen). Vi sitter och klagar lite på att det faktiskt regnar lite mycket nu och efter ytterligare en timma kommer en kvinna till dit. Hon har då suttit fast på bussen i över en timma i regnet. Jag förstår nu varför bussen inte kom fram. Kolla in bilderna!
http://www.straitstimes.com/BreakingNews/Singapore/Story/STIStory_541057.html
Det regnar lite mycket nu!
http://www.straitstimes.com/BreakingNews/Singapore/Story/STIStory_541057.html
Det regnar lite mycket nu!
tisdag 15 juni 2010
Vår "nya" balkong
Nu har vi fått våra nya balkongmöbler. Jag är jättenöjd med hur det blev. Nu ska vi bara köpa lite blommor till balkongen så är den färdig sen. Jens är på väg hem från jobbet och har inte sett möblerna på plats och jag är förväntansfull och hoppas att han är lika nöjd som jag. Vad tycker ni?
Regn, regn, regn!
Jag tittade på väderleksrapporten igår kväll och något ovanligt hände. De visade att det skulle vara soligt hela dagen idag, det är något som aldrig händer i prognosen. Vi sitter och skrattar åt rapporterna då det alltid säger 26-33(kan vara 34 också) och risk för åska och regn så jag var riktigt förvånad över att se fint väder. Däremot ska jag tillägga att det faktiskt INTE regnar hela tiden här. Jag hinner däremot bara upp och titta ut förrens det börjar spöregna... Bra och tillförlitliga prognoser! Så vad ska man göra idag då??
måndag 14 juni 2010
Städhjälp á la Singapore
Dagens uppgift för mig var att ta emot en tjej som skulle städa lägenheten. Det var Jens fantastiska assistent Isabelle som hade kontaktat ett företag åt oss. Hon hade uttryckligen sagt att att tjejen som företaget ska skicka ska vara bra på engelska OCH komma i tid. Skulle inte detta hända skulle Isabelle få skäll av sin BOSS som sedan kommer att be henne att åka hem.
Kl 10 skulle tjejen komma. Halv 11 ringer Jens och frågar hur det går...då sitter jag med telefonen i handen på väg att ringa Jens för att informera om att den ena punkten på hans kravlista inte var uppfyllt; hon var sen. Isabelle ringer företaget och hon meddelar att hon är nästan framme och att hon har haft svårt att hitta. En kvart senare dyker tjejen upp. En glad liten asiatiska kommer möter mig när jag öppnar dörren. Hon går och byter om och jag visar henne en lista på saker som vi vill ha gjorda. En mycket detaljerad lista då vi har hört att de ofta endast gör saker som de blir tillsagda att göra. Allt verkar bra, hon nickar och säger ok och yes när jag förklarar vad hon ska göra och jag bestämmer mig för att åka därifrån för att slippa sitta hemma och vänta. När jag förklarar att jag ska åka därifrån förstår jag att även Jens krav nr 2 inte är uppfyllt. Hon förstår inte alls vad jag säger. Efter misstaget av mig att använda mig av fullständiga meningar försöker jag igen. Jag förklarar att " I go - come back 2 hours" och pekar på klockan. Hon ler och nickar och säger yes. Ok, skönt hon förstår. När jag sedan frågar om hon har några frågor, ler hon igen och säger ok, yes. Suck! Jag skriver ner mitt nr och gör "telefontecknet" och hon ler och säger yes igen...
Jag åker sedan iväg och äter lunch och går lite i affärer. Jag har tidigare hittat en t-shirt som säger "made in Singapore" på magen och tänkte göra Sandra lycklig och köpa den. Haha! Tyvärr fanns den bara i x-small och en large som var tältstor... Jens och jag tänkte istället trycka en egen t-shirt med texten "Swedish design och quality - made in Singapore". Får ta tag i det sedan.
När jag efter ett par timmar sitter på bussen ringer min mobil. Mamma undrar oroligt vart jag är någonstans. Hon har ringt hem och någon har svarat med ett stön och inget mer. Hon ringde upp igen och samma stön svarade så hon ringde mobilen istället. Vår städtjej har alltså svarat i telefonen...Suck!
Ingen idé att tala om för henne att inte svara i telefonen. När jag sedan kommer hem efter ca 6 timmars städande har hon inte gjort klart disken i köket och strykningen som var högsta prioritet på listan var inte ens påbörjad. Hon ler som vanligt och säger "I iron now" Vid det här laget har jag för länge sedan bestämt mig för att det är sista gången hon kommer hem till oss och jag säger bara ok... Hur kan det ta 6 timmar att städa en 3a där ett rum är tomt... Jag frågar när hon tänker gå och hon svarar kl 5 vilket är 45 minuter senare. Hon har då ca 20 skjortor och några av mina kläder att stryka, känner på mig att det inte kommer att hända.
Jag går ut för att möta en kompis som ska komma upp på fika och när jag kommer tillbaka så stryker hon i alla fall. Vi sätter oss och fikar och hon jobbar på fram till strax innan 6. Mesta delen av skjortorna är strykna, dock inte mina kläder...tack för det! Hon får sina pengar och jag säger "ok, ok thank you, bye bye" Vi får nog leta vidare efter bra städhjälp!
Kl 10 skulle tjejen komma. Halv 11 ringer Jens och frågar hur det går...då sitter jag med telefonen i handen på väg att ringa Jens för att informera om att den ena punkten på hans kravlista inte var uppfyllt; hon var sen. Isabelle ringer företaget och hon meddelar att hon är nästan framme och att hon har haft svårt att hitta. En kvart senare dyker tjejen upp. En glad liten asiatiska kommer möter mig när jag öppnar dörren. Hon går och byter om och jag visar henne en lista på saker som vi vill ha gjorda. En mycket detaljerad lista då vi har hört att de ofta endast gör saker som de blir tillsagda att göra. Allt verkar bra, hon nickar och säger ok och yes när jag förklarar vad hon ska göra och jag bestämmer mig för att åka därifrån för att slippa sitta hemma och vänta. När jag förklarar att jag ska åka därifrån förstår jag att även Jens krav nr 2 inte är uppfyllt. Hon förstår inte alls vad jag säger. Efter misstaget av mig att använda mig av fullständiga meningar försöker jag igen. Jag förklarar att " I go - come back 2 hours" och pekar på klockan. Hon ler och nickar och säger yes. Ok, skönt hon förstår. När jag sedan frågar om hon har några frågor, ler hon igen och säger ok, yes. Suck! Jag skriver ner mitt nr och gör "telefontecknet" och hon ler och säger yes igen...
Jag åker sedan iväg och äter lunch och går lite i affärer. Jag har tidigare hittat en t-shirt som säger "made in Singapore" på magen och tänkte göra Sandra lycklig och köpa den. Haha! Tyvärr fanns den bara i x-small och en large som var tältstor... Jens och jag tänkte istället trycka en egen t-shirt med texten "Swedish design och quality - made in Singapore". Får ta tag i det sedan.
När jag efter ett par timmar sitter på bussen ringer min mobil. Mamma undrar oroligt vart jag är någonstans. Hon har ringt hem och någon har svarat med ett stön och inget mer. Hon ringde upp igen och samma stön svarade så hon ringde mobilen istället. Vår städtjej har alltså svarat i telefonen...Suck!
Ingen idé att tala om för henne att inte svara i telefonen. När jag sedan kommer hem efter ca 6 timmars städande har hon inte gjort klart disken i köket och strykningen som var högsta prioritet på listan var inte ens påbörjad. Hon ler som vanligt och säger "I iron now" Vid det här laget har jag för länge sedan bestämt mig för att det är sista gången hon kommer hem till oss och jag säger bara ok... Hur kan det ta 6 timmar att städa en 3a där ett rum är tomt... Jag frågar när hon tänker gå och hon svarar kl 5 vilket är 45 minuter senare. Hon har då ca 20 skjortor och några av mina kläder att stryka, känner på mig att det inte kommer att hända.
Jag går ut för att möta en kompis som ska komma upp på fika och när jag kommer tillbaka så stryker hon i alla fall. Vi sätter oss och fikar och hon jobbar på fram till strax innan 6. Mesta delen av skjortorna är strykna, dock inte mina kläder...tack för det! Hon får sina pengar och jag säger "ok, ok thank you, bye bye" Vi får nog leta vidare efter bra städhjälp!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)